Några intervjuer med Mikael Åkerfeldt från Opeth

Tänkte att jag skulle dela med mig av tre hyfsat färska intervjuer med Opeths rorsman Mikael Åkerfeldt där han diskuterar senaste liveplattan "The Roundhouse Tapes", efterföljaren till senaste studioalbumet "Ghost Reveries" och lite annat smått och gott. Den första och färskaste är från Great Falls Tribune. Någon på Ultimate Metal Forum har skrivit ner en intervju som kommer att komma i februarinumret av Revolver Magazine. Sist ut en intervju som den franska fansidan Opeths gjort, turligt nog är den på engelska.

Happy New Year önskar ABBA och jag

Inte direkt den mest ovanliga videon att slänga in för att önska Gott Nytt År, men jag känner inte till någon som är bättre så, från albumet "Super Trouper" (1980), "Happy New Year".

Guide till elektronisk musik

Har du alltid undrat hur genren Detroit house är besläktad med gloomcore eller acid house? Oavsett om du har det eller inte finns det en ambitiös och pedagogisk guide som en person som kallar sig Ishkur har knåpat ihop. Han går genom alla undergenrer till de huvudinriktningarna house, trance, techno, breakbeat, jungle, hardcore och downtempo. Till varje genre finns en kort beskrivning och ett antal låtar för lyssning som Ishkur tycker är utmärkande. Kan vara rätt trevlig underhållning att utforska den elektroniska musikens utveckling, allt från "Amen Break" och framåt. Sidan hittar du här.

Perssons Pack, Söderhamn 26/12: recension, bilder och klipp

"Är ni blödiga?", frågar Per Persson från scenen och vi i publiken svarar "JAAAA!!". Per skrattar och påpekar det roliga i det som just sagts och kör igång "Bröllopsdag", en låt som avslutas med att Persson dansar med en tjej från publiken. Jag har varit på min första Perssons Pack-spelning och är kanonnöjd. Bandet, förstärkt med gamla medlemmen Niclas Frisk, ser ut att ha väldigt roligt där uppe vilket i sin tur avspeglar sig på framförandet; inspirerat och välspelat. Den relativt nya "Ikväll Tar Vi Över Stan" får nytt liv när den framfördes live igår och alla klassiker som "Hanna", "Tusen Dagar Härifrån" och "Hemma" får en extra backupkör i form av publiken som verkar kunna varje textrad. Nämnas kan också göras att det var hett som i en bastu i lokalen och Persson blev bjuden på både en och två öl av publiken som han tacksamt tog emot. Nedan lite bilder och videoklipp tagna av min kompis Daniel.

Kolla även in mina tidigare inlägg om Packet.

De båda videoklippen är delar av låtarna "Fribacka Väg" och "Tusen Dagar Härifrån".

Matstinn röstning

Egentligen har jag tagit en liten paus från bloggandet under jul för att ägna mig åt lite seriöst frossande, men kom på mig att gå in och kolla lite musiknyheter och hamnade till slut på Aftonbladet där jag, till tonerna av David Gilmour på Last.fm, röstade på mina favoriter till att vinna Rockbjörnen. Återkommer inom kort med rapport från Perssons Pack-spelningen jag ska på imorgon.

Paus i julbestyren med Metallica

Granen ska bäras in och kläs. Klapparna ska slås in (det är faktist det jag håller på med i skrivande stund) sen bär det iväg till svärföräldrarna för skinkmackeätning. Allt det här kräver en paus, och varför inte då spela Metallicas bästa låt "One"?
Från "...And Justice For All" (1988) och för övrigt Metallicas första video:

Gammal hederlig, sällsynt prog från 1970: Titus Groan

Snubblade över debutalbumet från en engelsk progressiv rockgrupp som är, för mig, en helt ny bekantskap; Titus Groan. Den självbetitlade och som det verkar, enda, skivan är ett samling fina låtar som får mig att tänka på tidiga Jethro Tull blandat med en gnutta Grand Funk Railroad. Förvänta dig alltså inte en skiva med ständiga taktbyten eller galna infall á la Gentle Giant utan mer en bluesprogskiva med fin stämsång.
För lite provlyssning har jag lagt in låten "I Can't Change":


Gillar du vad du hör så kan du ladda ner hela skivan i mp3-format (256 Kbps): Del 1 och del 2.
Vill du läsa mer kan du göra det där jag hittade skivan och informationen; Chris Goes Rocks.

White Christmas spelas på theremin

Min sambo plockade fram en rätt imponerande mängd prydnadstomtar idag så jag känner att även jag måste bidra lite till julstämningen. Så vad passar inte bättre än Irving Berlins "White Christmas" framförd på instrumentet theremin av en svensk artist som kallar sig Pekkanini. En minst sagt unik variant av låten.

feat. Timbaland

Texten i överskriften verkar det som om man ser överallt när man kollar på topplistor nuförtiden. Och tur är väl det, för producenten och artisten Timbaland, eller Timothy Z. Mosley som hans riktiga namn är, har en förmåga att skapa låtar som inte låter som alla andras och han gör det riktigt bra enligt mig. Han tar en ordinär pop eller hiphop-låt och kör den i Timbalandmixern och ut kommer något annorlunda och ofta bra. Ett kännetecken som ibland dyker upp är att låtarna ofta i slutet helt eller delvis ändrar skepnad vilket är det jag gillar bäst med hans arbete. Ett annat är hans förkärlek att änvända udda rytmer och instrument.
Jag lägger in några videoklipp, alla mer eller mindre feat. Timbaland, så kan ni lyssna själva.

Missy Elliot "Get Ur Freak On" från skivan "Miss E... So Addictive" (2001).



Justin Timberlake (japp) med "What Goes Around...Comes Around" från förra årets "FutureSex/LoveSounds"



Vi avslutar med en låt under eget namn tillsammmans med Timberlake och Nelly Furtado; "Give It To Me". Den ligger på "Shock Value" som kom i år.

Läs mer om Timbaland på Wikipedia.

Medeltidsrock med Fejd

När jag tänker på svensk folkrock så är det två grupper som dyker upp; Hedningarna och Nordman. Ingen av dessa grupper har dock tilltalat mig värst mycket. Därför var det en glad överraskning när jag ramlade in på Fejds hemsida mer eller mindre av en slump och hittade en band som levererar en väldigt stämningsfull och medryckande folkrock på svenska. Texterna är främst poetiska beskrivningar av naturen på gammelsvenska som passar de utmärkta melodierna som handen i handsken. Om du vill ge det här bandet en lyssning så kan du ladda ner deras tre EP:s i mp3-format (128 Kbps). Jag gillar deras senaste alster "Eld" (från 2006) bäst, men orsaken till att jag fortsatte lyssna på bandet var låten "Arv" från debutdemon "I En Tid Som Var" som ni kan lyssna på här.




Bege er genast till hemsidan för att läsa mer och ladda ner musiken och därefter till varje bands andra hem; Myspace. Jag har även länkat till mp3-filerna nedan.

"I En Tid Som Var" (2002)

1. "Arv"
2. "I En Tid Som Var..."
3. "Yggdrasil"
4. "Ryttaren"
5. "Arv (edited)"

"Huldran" (2004)

1. "Vårstäv"
2. "Äring"
3. "Huldran"
4. "Jären"
5. "Bed För Din Själ"
6. "Rimfaxe"
7. "Ödemark"

"Eld" (2006)

1. "Bergakungen"
2. "Morgonstjärnan"
3. "Drömmarnas Gåtor"
4. "Eld"
5. "Utfärd"

Intressant videointervju med Fish

Gänget på morow.com har träffat Fish som pratar, bland annat, om den senaste skivan "13th Star", musiksmak och framtidsplaner. Turligt nog filmades intervjun så att resten av världen kan se den.

Jag kan även passa på att tipsa om Fish öppenhjärtliga blogg som uppdateras rätt regelbundet.

Årets skiva enligt dig?

Det vore intressant att läsa vilken skiva som släpptes 2007 som du tycker är den bästa. Själv tycker jag nog att Kents "Tillbaka Till Samtiden" ror hem den titeln, tätt följd av Anekdotens "A Time Of Day" och Porcupine Trees "Fear Of A Blank Planet" som växt mycket efter ett antal genomlyssningar.

Så... lämna gärna en kommentar med din favoritskiva från det gångna året.

Perssons Pack spelar på hemmaplan

I julhelgen kommer jag (förhoppningsvis) att få se en artist som jag missat otaliga gånger av olika anledningar, nämligen Perssons pack. På juldagen spelar Packet i Bollnäs på restaurang Renen med gästartister i form av Niklas Frisk och Love Antell (känd från gruppen Florence Valentin) och dagen efter på restaurang Amidas i Söderhamn. Nu har jag inget som står i min väg för att se denna grupp som jag till slut förstod storheten med.
När jag läser på perssonspack.com så står det att Love Antell numera är permanent gitarrist i bandet, så han kan väl inte räknas som gästartist då.
För att kittla era och mina sinnen så slänger jag in en video från när nittiotalet var ungt (närmare bestämt 1991) från skivan "Äkta Hjärtan", duetten med Jakob Hellman, "Tusen Dagar Härifrån".

Hype Machine, sökmotor för mp3-bloggar

Det finns en uppsjö med mp3-bloggar på nätet som man aldrig kommer att hitta till. Då är det lämpligt med en sida som The Hype Machine. Det är helt enkelt en sökmotor som letar genom mp3-bloggar efter den artist man söker efter. Kan vara lämpligt om man är nyfiken på hur en artist låter eller om man letar en blogg som skriver om ens favoritartist. Sidan gör nu inte detta enbart av pur godhet utan det finns även länkar till diverse musikbutiker där man kan betala för musiken. Det finns även topplistor med de mest lyssnade låtarna, artisterna o.s.v. samt en massa annat för den som är intresserad. The Hype Machine kombinerar helt enkelt det som vi surfare är mest intresserad av nuförtiden; gratis musik och bloggar.

Videon till Columbus

Kent verkar vara en outsinlig källa vad det gäller inlägg på den här bloggen. Den här gången gäller det nya videon till senaste singeln "Columbus". Den består av ett gäng karga stockholmsmiljöer, vilket väl illustrerar det som låten handlar om (men man kan ju aldrig vara säker med Jockes texter).

Videoklipp: Smashing Pumpkins - Disarm

Idag har jag varit sjuk och inspirationen till ett inlägg har blivit lidande, men ett Youtube-klipp kan jag mäkta med i alla fall. Smashing Pumpkins med låten "Disarm" från skivan "Siamese Dream" som kom 1993.

Recensionsradda, vecka 50

Verkar som att alla skivrecensenter är upptagna med att sammanställa årets-bästa-listor istället för att ge sig i kast med de nya skivorna, för det var skralt med recensioner den här veckan (förutom från SvD). Men här är ett gäng i alla fall.

• Rufus Wainwright - "Rufus Does Judy at Carnegie Hall": Sydsvenska Dagbladet (3/5), Svenska Dagbladet (5/6)
• Holiday Fun Club - "Holiday Fun Club": Sydsvenska Dagbladet (3/5), Svenska Dagbladet (4/6)
• Nominon - "Terra Necrosis": Svenska Dagbladet (4/6)
• Nine Inch Nails - "Y34RZ3R0R3M1X3D": Sydsvenska Dagbladet (4/5), Helsingborgs Dagblad (1/5)
• The Bridge - "The Bridge": Sydsvenska Dagbladet (4/5)
• David Byrne - "Live From Austin Tx.": Sydsvenska Dagbladet (4/5)
• Peder af Ugglas - "Beyond": Sydsvenska Dagbladet (4/6)
• Scarface - "MADE": Svenska Dagbladet (5/6)
• Jenny Owen Youngs - "Batten The Hatches": Svenska Dagbladet (4/6)
• Shayne Ward - "Breathless": Svenska Dagbladet (1/6)
• The Hepburns - "Something Worth Stealing": Svenska Dagbladet (4/6)
• Bloodlights - "Bloodlights": Svenska Dagbladet (3/6)

Nytt från Green Day... Eller?

Amerikanska Green Day har blivit lite mystiska på sistone. Enligt engelska tidningen NME så har de bytt skepnad till gruppen Foxboro Hot Tubs som spelar 60-talsinspirerad rock (påminner faktiskt lite om The Hives ibland). Green Day själva har naturligtvis inte bekräftat att de har något med detta att göra, då faller ju hela konceptet med ett plojband. Så tills dess att gruppen släpper en uppföljare till "American Idiot" under riktigt namn så kan vi lyssna på det här så länge. För att göra det hela lite mer intressant så har Foxboro Hot Tubs en riktigt snygg sida där man kan lyssna på alla deras låtar samt ladda ner dem som mp3:or (eller klicka här om du inte har tid att gå in på sidan). En mindre snygg sida hittas på Myspace.

Oavsett om det är Green Day som ligger bakom det så är musiken värd åtminstone en lyssning.

Led Zeppelin: videoklipp, recensioner och låtlista

Jag har just sett två stycken videoklipp från gårdagens konsert med Led Zeppelin som ger mig gåshud, det låter väldigt mycket bättre än vad jag kunnat tro. De verkar ha gått in för den här konserten med själ och hjärta. Första klippet är öppningslåten "Good Times, Bad Times":



Sedan hittade jag klassikern "Stairway To Heaven" som Robert Plant sagt att han aldrig skulle sjunga igen. Men man ska som alla vet aldrig säga aldrig. Så med risk för att bli tjatig (jag postade en 34 år äldre version igår), sången om kvinnan som vet att allt som glittrar är guld:



Om man läser recensionerna (Aftonbladet, Dagens Nyheter) så verkar det ha varit en helt magnifik upplevelse där följande låtar spelades:

• "Good Times, Bad Times"
• "Ramble On"
• "Black Dog"
• "In My Time Of Dying"
• "For Your Life"
• "Trampled Under Foot"
• "Nobody’s Fault But Mine"
• "No Quarter"
• "Since I’ve Been Loving You"
• "Dazed And Confused"
• "Stairway To Heaven"
• "The Song Remains The Same"
• "Misty Mountain Hop"
• "Kashmir"
• "Whole Lotta Love" (extranummer)
• "Rock And Roll" (extranummer)

Givna kort som "No Quarter" och "Kashmir", men även några högoddsare som till exempel "For Your Life" och "In My Time Of Dying". Jag kräver en turné som når till Sverige!

Norskt och ont: Satyricon - The Pentagram Burns

Jag kanske blir svartmetallare till slut? Med jämna mellanrum kommer det en ny black metal-låt som faller mig i smaken. Igår tittade jag på MTV (som numera har ett bra hårdrocksprogram på söndagar) och då spelade de låten "The Pentagram Burns" med norska (förstås) Satyricon som jag började digga med till. Fast jag vet inte om jag vill kalla just den låten black metal? Snarare vanlig hederlig metal? Det spelar ingen roll egentligen, låten är bra och kommer från deras senaste skiva "Now, Diabolical" som kom 2006.

Läs mer om bandet på Wikipedia.

För oss som inte är i London: Stairway To Heaven

Ikväll önskar jag att jag var i London, närmare bestämt på O2 Arena (men inte till vilket pris som helst) för att se Led Zeppelins återföreningskonsert. Tyvärr så är jag inte det så jag får istället bjuda mig själv och alla andra olycksbröder och systrar på deras mest kända låt, "Stairway To Heaven", från konsertfilmen "The Song Remains The Same". Låten hittas även på mästerverket "Led Zeppelin IV". Slutsnackat, tillbaka till 1973 med pappa Bonham på trummorna.

Lyssna på Kents B-sidor, Min Värld och Ingenting

Kent har hunnit med att släppa två singlar från nya skivan "Tillbaka Till Samtiden" och som jag tidigare skrivit så brukar ju alltid gruppen bjuda på nya låtar. Om ni är nyfikna på hur dessa låtar låter så behöver ni inte undra längre för nu kan ni provlyssna dem bara genom att trycka på respektive play-knapp nedan.

Från "Ingenting"-singeln: "Min Värld".

boomp3.com

Och från "Columbus"-singeln: "Tick Tack".

boomp3.com

Hellre en svängom med Bossen än med pristagarna

Mona Sahlin vet hur man ska prioritera när evenemang krockar. Valet hon ställdes mellan var att antingen träffa sin största idol, Bruce Springsteen, för första gången eller mingla med ett gäng gamla professorer i Blå Hallen. Säkert är det rätt många på Nobelfesten som avundsjukt sneglar åt hennes håll. Jag tycker att det var skönt gjort av Mona, så för henne och alla andra; "I'm On Fire".

boomp3.com

Internetradiotips modell hård: Chronix Radio

Det har varit tunnsått med internetradiotips ett tag, men nu råder jag bot på det med en hårdare variant. Stationen i fråga heter Chronix Radio och har tre stycken kanaler att erbjuda (klicka på länkarna för stream):

• Chronix Aggression, spelar arg obskyr metal.
• Chronix Metal, spelar lite mer kända metalband som till exempel Fear Factory och Machine Head.
• Chronix Grit, topplistehårdrockskanalen. Metallica, Foo Fighters och Avenged Sevenfold är exempel på grupper som spelas här.

De håller till i Denver, USA och är (enligt egen utsago) den största oberoende internetradiokanalen som spelar den typen av musik. Kanalen är beroende av att lyssnarna skänker pengar då den är reklamfri. På hemsidan finns diskussionsforum, intervjuer och lite annat smått och gott att sätta tänderna i. Väl värt ett besök och lyssning.

Lite gratis musik: F.D. Project - Mare Tranquilitatis

Vad sägs om lite gratis musik á la Jean Michel Jarre och Tangerine Dream? I så fall så kan du ladda ner dubbelskivan "Mare Tranquilitatis" med F.D. Project i mp3-format (320 Kbps) utan att det kostar dig ett ruttet korvöre.

Musiken är som sagt ambient med tydliga inslag av grupperna ovan, fast med lite modernare tongångar emellanåt. Det låter inte alltför pjåkigt så jag rekommenderar en lyssning. Perfekt musik att ta det lugnt till efter en hård dag på jobbet alternativt se till att din dag på jobbet blir en lugn en.
F.D. Project är ett enmansband som det var riktigt svårt att hitta någon information om. Är du en hejare på tyska kan du kolla in den officiella hemsidan.

Du laddar ner albumet från den här sidan. Du kan också ladda ner hela klabbet i en zip-fil (med omslag och allt) om du vill spara lite tid.
Är din hårddisk proppfull kan du streama skivan härifrån.

Anna anno 1993

Någonstans mellan Bullerbyn och schlagerfestivalen var Anna Sahlin (eller Sahlene som hon kallar sig nu) en vanlig människa som satte på sig sina byxor ett ben i taget som vi andra. Men vad gjorde hon musikaliskt då? Jag kanske kan hjälpa till lite på den punkten.

Några klasskamrater var 1993 med i en grupp som hette Backstreams som hade fått möjligheten att vara med på en skiva som hette "National Confusion". Det var en EU-finansierad platta med lokala band där de skulle spela låtar som handlade om Hälsinglands roll i EU. Jag köpte skivan och lyssnade på den några gånger och sen dess har den legat i min skivhög. Av någon anledning kom jag att tänka på den och det var faktiskt riktigt rolig lyssning. Redan nämnda Anna var med i gruppen Aardvark vars musik skiljer sig rätt ordentligt från dagens schlagerpop, på gränsen till progressive metal. Deras låt, "National Confusion", fick ge namn åt skivan. Något mer om gruppen, mer än att den inte längre existerar, vet jag inte. Här får ni en riktig raritet.



Jag bläddrade vidare i det medföljande häftet och hittade gruppen Kärlekens Trubadurer där en annan schlagerkändis dök upp, nämligen Hanna Hedlund. Deras låt "Vad Ska Vi Tro På?" är en helt okej poplåt och när vi nu är inne på ämnet schlagersångerskors tidigare karriär så slänger jag in den också.



Jag fortsatte mitt nostalgiska lyssnande och stannade till vid Overload med låten "Age Of Loneliness" som jag helt glömt bort. Konstigt nog eftersom det är skivans helt klart bästa spår. Jag vet absolut inget om gruppen och mina eftersökningar om dem på internet är resultatlösa.



Avslutningsvis så lägger jag in låten "Things Are Tough All Over" med mina före detta klasskamrater i Backstreams.

Recensionssamling av nya skivor, vecka 49

Jag tänkte att jag skulle samla ihop länkarna till ett antal tidningars recensioner av veckans skivsläpp i en behändig lista åt er. Förhoppningsvis blir det ett återkommande inlägg varje vecka. Här har ni då vecka 49:s skivrecensionssamling (siffrorna inom parantes är det betyg som getts):

• Wu-Tang Clan - "8 Diagrams": Aftonbladet (3/5), Sydsvenska Dagbladet (2/5), Göteborgs-Posten (3/5), Dagens Nyheter (3/5)
• Freeway - "Free at last": Aftonbladet (4/5)
• Nifelheim - "Envoy Of Lucifer": Aftonbladet (4/5), Dagens Nyheter (3/5)
• Gamma Ray - "Land Of The Free II": Aftonbladet (3/5), Expressen (2/5)
• James Taylor - "One Man Band": Aftonbladet (3/5)
• Conny Nimmersjö - "Skörheten Och Oljudet": Aftonbladet (3/5)
• Sebastian Bach - "Angel down": Aftonbladet (2/5), Expressen (2/5), Dagens Nyheter (3/5), Sydsvenska Dagbladet (3/5)
• Adam Tensta - "It’s a Tensta Thing": Aftonbladet (4/5), Expressen (3/5), Dagens Nyheter (4/5), Svenska Dagbladet (5/6), Sydsvenska Dagbladet (3/5), Göteborgs-Posten (5/5)
• Diverse Artister - "The Essence Of Swedish Progressive Music": Dagens Nyheter (3/5), Svenska Dagbladet (-/6), Helsingborgs Dagblad (4/5)

Jag fyller på med fler recensioner när de dyker upp. Påminn mig gärna om jag glömt någon.

The Decline Of The Western Civilization

1981 gjorde Penelope Spheeris en film om punkscenen i Los Angeles som hette The Decline Of The Western Civilization, filmen har sedan dess fått något av en kultstatus.

Sju år senare gjorde hon uppföljaren The Decline of Western Civilization II: The Metal Years som är den jag just sett. Filmen är en dokumentär om glamrockbanden som härjade i Los Angeles på åttiotalet, vi får se mer eller mindre kända pudelrockare sitta och flamsa och försöka säga något genomtänkt om sex, droger och rock n roll, de lyckas inte så särskilt ofta. Även lite kändare namn som bland annat Ozzy, Gene Simmons (Kiss), Paul Stanley (Kiss), Lemmy (Motörhead), Dave Mustaine (Megadeth) och Steven Tyler (Aerosmith) dyker upp för att även dem leva upp till rockmyten. Av dessa är det väl bara Mustaine och Lemmy som verkar ha något vettigt att säga. Den mest kända, och egentligen mest tragiska, scenen är när Chris Holmes (W.A.S.P.) sitter och häller i sig vodka i poolen med sin mamma vid sidan av. Utan att han är medveten om det då så visar han verkligen avigsidorna med livsstilen.

Den tredje och sista filmen, The Decline of Western Civilization III, kom 1998 och är en återvändo till punkscenen i Los Angeles.

Jag har inte sett den första och tredje filmen, men tvåan var underhållande på sitt sätt, trots vissa amatörmässiga drag. Vill du slå ihjäl en och en halv timme finns det sämre sätt att göra det på. Filmerna finns att se på Google video.

Länkar:

• The Decline Of The Western Civilization på Google video: urdålig kvalitet eller bara halva filmen.
• The Decline of Western Civilization II: The Metal Years på Google video: bra kvalitet.
• The Decline of Western Civilization III på Google video: länk (vet inte hur kvaliteten är, fick den inte att funka när jag skrev detta).

Blind Melon, mer än bara No Rain

En kille jag gjorde lumpen med pratade hela tiden om Blind Melon. Jag hade inte hört dem när jag berättade för honom att jag läst att sångaren Shannon Hoon hade dött av en överdos, men någonstans där vaknade mitt intresse för bandet. Gruppen hade en kort karriär där de bara hann släppa två studioskivor, "Blind Melon" och "Soup". Den sista är min favorit med ett antal topplåtar som tyvärr inte så många känner till, ska jag välja min absoluta favoritlåt så får det nog bli "2 X 4". Gruppen spelar amerikansk rock med inslag av Led Zeppelin och psykedelika och utöver det Shannens speciella röst.
Tack vare att Shannen var kompis med Axl Rose så fick gruppen lite uppmärksamhet och kunde släppa debutalbumet som till en början sålde dåligt. Det var först när de släppte singeln "No Rain" det började ta fart och gruppen sålde många miljoner exemplar av skivan. Tyvärr så hade Shannen stora problem med droger och efter att ha gett sig ut på en turné för "Soup" så hittades han död efter en överdos kokain den 21 oktober 1995. Efter hans död släpptes B-sidesskivan "Nico", namnet togs efter Hoons dotter som bara var 13 veckor när hennes pappa gick bort. "Nico" är för övrigt en mycket bra skiva som inte alls låter som ett hopplock av gammal skåpmat.
Där kunde historien om Blind Melon ta slut, men 2006 bestämde sig gruppen att återförena sig, den här gången med Travis Warren från Rain Fur Rent på sång. På gruppens Myspace finns några låtar med den nya sångaren som låter helt ok. Ibland låter han spöklikt mycket som Shannen, vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till sånt. Å ena sidan så behålls ju gruppens sound men å andra sidan kommer den nya sångaren alltid hamna i den gamlas skugga. En ny skiva är planerad att släppas 2008, ska bli intressant att höra.

Videoklippet är ett liveframträdande med "Toes Across The Floor" från "Soup".




Jag lägger in "Soup" i Media Master-radion. Vill du läsa mer gör du det förslagsvis på Wikipedia.

Everlast gör inte skäl för sitt namn

Vi kommer väl alla ihåg den medryckande "Jump Around" med House Of Pain som kom 1992. Försvann den gruppen för alltid efter den singeln? Ja, kanske gruppen men Erik Schrody gick vidare och startade enmansprojektet Everlast. Tyvärr så verkar inte han göra skäl sitt namn då hans enda kända låt här i Sverige är "What It's Like" från skivan "Whitey Ford Sings the Blues" som släpptes 1998. Jag hade i princip glömt bort låten, men efter lite strölyssnande i mitt musikarkiv så snubblade jag över den. Bra låt som inte förtjänar att helt glömmas bort.




Lite triviala fakta:

• Han hade en fejd med Eminem runt 2000 där de båda släppte hånlåtar om varandra (undrar vem som gick segrande ur den striden?).
• Fick en hjärtattack vid 29 års ålder.
• Har konverterat till islam.

Vill du läsa mer om Everlast gör du det på Wikipedia.

Se "World AIDS Day"-konsert online

Idag är det World AIDS day och för att uppmärksamma AIDS-problemet anordnar Nelson Mandelas organisation 46664 en konsert i Johannesburg idag. Några av de artister som uppträder är Peter Gabriel, Annie Lennox, Corinne Bailey Rae, Razorlight, Ludacris, Goo Goo Dolls och Jamelia. Konserten går av stapeln klockan 17:30 idag och du kan se den online här.

Läs mer om 46664:s arbete på deras hemsida.

Slutröstat huruvida musiken var bättre förr

Jag får börja med att tacka alla som röstat om musiken var bättre förr och majoriteten (55%) tycker att det var så. Frågan var ju i och för sig rätt luddigt ställd; när börjar egentligen "förr"? Det har varit upp till var och en att lägga sin egen tolkning i den frågan.

Slutresultatet blev alltså:

• Ja: 55%
• Nej: 35%
• Vet inte: 8%

Och i och med att vi nu har svart på vitt att det lät bättre förr så spelar vi en riktig gammal goding: Beach Boys "God Only Knows" från skivan "Pet Sounds" som kom 1966.

Låt mig spela en skön låt

Utan någon egentlig anledning annat än att det är en skön och bra låt så lägger jag in "New Slang" med den amerikanska gruppen The Shins. Låten kommer från gruppens debutalbum "Oh, Inverted World" som släpptes 2001. Låten har även varit med i filmen Garden State med allas vår favoritdoktor Zach Braff.




Länkar:
The Shins hemsida.
The Shins på Wikipedia.

Kent förlänger turnén med trettio nya spelningar

Såg på Kents hemsida att bandet förlänger turnén under vintern med trettio nya datum. Biljetterna släpps den 3:e december och kommer att kosta 350 surt förvärvade kronor och du köper dem på Ticnet. Turnén ser ut som följer:

Januari 2008
23 Ås, Aud Max/Studentersamfunnet
24 Arendal, Kulturhus
25 Stavanger, Forum
26 Bergen, Grieghallen
30 Lahti, Lahtihalli
31 Tampere, Metroauto Arena

Februari 2008
1 Vaasa, Ice Hall
2 Oulu, Teatria
7 Linköping, Cloetta Center
8 Karlskrona, Telenor Arena
9 Jönköping, Elmia, B-hallen
14 Trollhättan, Älvhögsborg
15 Skövde, Billingehov
16 Norrköping, Himmelstalundshallen
21 Halmstad, Sporthall
22 Århus, Kongresscenter
23 Köpenhamn, KB Hallen
28 Eskilstuna, Sporthallen
29 Västerås, Västeråshallen

Mars 2008
1 Karlstad, Lilla Löfbergs
6 Örnsköldsvik, Swedbank
7 Gävle, Läkerol Arena
8 Sundsvall, E-ON Arena
13 Nyköping, Rosvalla Arena
14 Uddevalla, Agnebergshallen
15 Kristianstad, Idrottshallen
20 Växjö, Tipshallen
21 Örebro, Conventum Arena
22 Malmö, Baltiska Hallen
23 Malmö, Baltiska Hallen

Enda kruxet är att jag ska iväg på Melloboat 2008 dagen efter gävlespelningen och att det kan bli en överdos av bra musik den helgen, men det får man helt enkelt ta.

Lite artiklar om detta: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Kristianstadsbladet, Sundsvalls Tidning, Hufvudstadsbladet, TV4, Aftonbladet.

Svenskt och bra: Säkert - Allt Som Är Ditt

Den här låten är inte purfärsk, men jag kom att tänka på den dels genom att min sambo önskade sig skivan i julklapp och dels eftersom jag igår hörde en intervju i SR:s Morgonpasset där Annika Norlin (som hon heter) berättade att hon alltid började gråta när hon framförde den. Låten behandlar ett otäckt ämne och den maktlöshet som man kan känna när någon råkat ut för en våldtäkt. Annika förklarar lite närmare på sin blogg. Låten i sig tycker jag är grym då den börjar lugnt och byggs upp mer och mer till den arga refrängen, man riktigt känner frustrationen och ilskan när man lyssnar.

Låten är taget från debutskivan "Säkert" som släpptes i början av året.



Länkar:
Säkerts blogg.
Säkerts Myspace.
Hello Saferides hemsida (Annikas engelskspråkiga projekt).
Hello Saferides Myspace.

Fler recensioner och bilder från Porcupine Tree-konserten i Annexet

Det är sparsmakat med recensioner, bilder och filmer från Porcupine Tree-konserten i Stockholm, men jag bjuder på det jag hittat i alla fall.

Recension:
Muzic.se, betyg 4/5

Bilder:
Rockfoto.nu

Jag hittade även en fyrtio sekunders mobilfilm av låten "Trains". Bättre än inget.



Kolla in min recension samt bilder i det här inlägget.

Om ni har bilder, recensioner eller filmklipp som jag missat, posta gärna länkar till dem i kommentarerna.

Obskyrt mästerverk: Comus - First Utterance

Under några år i början på sjuttiotalet (1971-73) existerade Comus och under denna tid lyckades de släppa två stycken skivor varav den första, "First Utterance" i dag anses (av de som känner till den) som ett mästerverk. Med anledning av att Comus kommer att göra en högst oväntad återförening på Melloboat i mars nästa år och att jag ska dit och se dem så tänkte jag skriva lite om bandets debutskiva.
Om man bara lyssnar på musiken så möts man av väldigt fin progressiv folkrock med inslag av akustisk gitarr, fioler och bongotrummor som ibland bryter ut i långa hårdare partier. Vissa paralleller har dragits till Jethro Tull, vilket inte är helt felaktigt. Det som verkligen sticker ut är texterna som handlar om, för den tiden, mindre vanliga ämnen som bland annat mentalsjukdom ("The Prisoner"), våld ("Drip Drip") och våldtäkt ("Diana", "Song to Comus"). Vill du studera texterna mer noga finns de här. Vill du lyssna på skivan har jag lagt in den i Media Master-radion.
Jag kom i kontakt med bandet under mina skivbutiksturneér till Stockholm i början på nittiotalet då jag och en kompis spenderade dagar att bläddra genom skivbackar i hopp om att hitta bra musik. På något sätt hittade skivan till min samling och jag har lyssnat mycket på dem genom åren. Någon annan som inspirerats av Comus är Mikael Åkerfeldt från Opeth som lånat textrader från "Diana" och "Drip Drip". I klippet nedan ser vi Åkerfeldt på en restaurang i London lyssnandes på Glenn Goring som spelar en liten snutt på gitarren från "The Herald". Ni kommer med största säkerhet hitta både Åkerfeldt och mig själv i publiken till Comuskonserten på Ålands hav nu i mars.

(Källor: Wikipedia, Rubberneck)

Längre köttfärslimpa på album

För ett tag sedan var jag hemma hos en kompis som var lite upprörd över att Meat Loaf ställde in stockholmsspelningen på grund av en cysta på stämbanden. Tyvärr inte mycket man kan göra åt sjukdomar, det hade varit en annan femma om han hade ställt in på grund av dålig biljettförsäljning. För att trösta sig spelade han albumversionen av låten "Bat Out Of Hell" som till min förvåning var hela fem minuter längre än den som jag hört. Det här är förstås grundfakta för inbitna Meat Loaf-fans, men eftersom jag inte kan räkna mig till den skäran (än) så hade jag som sagt ingen aning om detta faktum. Om man ska prata om musiken så tycker jag som van långlåtslyssnare att albumversionen är bättre än gemenemanversionen då den tillåts flumma ut lite mer utan att det för den skull blir vare sig tråkigt eller dåligt.

Det här inlägget vore rätt misslyckat om jag nu inte hade den långa versionen för lyssning, så nedan har du en stream av låten från albumet med samma namn.

Vill du läsa mer om låten kan du kolla in Wikipedia.

Gigantisk samling med progressiva rockvideos

Ibland så springer man på sida länk som man bara kunde drömma om, men nu har jag hittat en sådan länk. Det är sidan Prog Rock TV 1000 som helt enkelt är en samling på mer än 1000 (därav namnet) progvideos. Artister som du kan hitta där är Yes, Rush, Genesis, Camel, Dream Theater och Pink Floyd för att bara nämna några. Det använder sig av ett gränssnitt som kallas Feedbeat, rätt snyggt och hyfsat lätt att använda. Jag ska inte gå in mer på de tekniska detaljerna men jag tror att det funkar så att den hämtar videoklipp från Youtube och liknande sidor och streamar via Feedbeat. Nu är det slutbabblat så klicka dig vidare till Prog Rock TV 1000 på Feedbeat och sätt igång att utforska. Alla videos finns listade på den här sidan om du tycker det är enklare.

Porcupine Tree, Annexet 24/11: bilder och recension

Då är man hemkommen från en alldeles förträfflig konsert med Porcupine Tree. Förbandet Anathema var en trevlig överraskning eftersom jag knappt lyssnat något på dem tidigare. De hann dock knappt bli varm i kläderna innan det var dags för dem att kliva av, förbandets lott i och för sig. Efter ett fasligt springande fram och tillbaka av gitarrteknikern så körde Porcupine Tree igång och det första som slog mig var ljudkvaliteten. Jag har aldrig varit på en konsert med sådant bra ljud och då stod vi rätt långt fram och inte vid mixerbordet där det vanligtvis är bäst ljud, alla instrument samt sången hördes klockrent utan att tappa något som helst tryck.

Musiken i sig bestod först och främst av låtar från senaste skivan "Fear Of A Blank Planet", vilket var att vänta, men även otippade klassiker som "Dark Matter" och "The Sky Moves Sideways". I början av den sistnämda låten såg vi att keyboardisten, Richard Barbieri, låg på rygg vid sina syntar. Kanske njöt han av musiken eller så var han krasslig? Trummisen, Gavin Harrison, var enormt imponerande och måste ha svettats flera liter under de två timmar som det höll på. Mellansnacket var dels det obligatoriska "Tack, very much" och dels så drev Steven Wilson med någon i publiken som skrek "mate" i slutet på en mening.

På det stora hela är jag mycket nöjd med konserten, låtarna från den senaste plattan växte under liveframträdandet. Det enda jag har att invända mot är att de inte spelade min favoritlåt "Arriving Somewhere, But Not Here".

Nedan lite konsertfoton tagna av min kompis Robin för hans sida Robin's Progressive Rock Photos, på den sidan kan du även kolla in diverse konsertfoton som han (och ofta jag) varit på under åren. Resten av bilderna hittar du på hans sida.

Mina vänner får täcka för mig när jag är på resande fot

I morgon bär det av till storstan för Porcupine Tree-konsert. Så tills dess att jag kommer tillbaka får ni besöka följande bloggvänner:

Hårdrock och Sånt, Film- och Musikbloggen!, Cjphoto, Musikbyråns blogg, Sista Resan.

Skulle du vara helt trött på musik så kan du gå till Tekniska Tankar, där du får svar på alla frågor du kan tänkas ha om insticksprogram till diverse mediacenter eller drivrutiner till grafikkort.

Så... imorgon kommer jag alltså att arrive somewhere, but not here. Men jag kommer tillbaka med en grundlig genomgång av konserten.