söndag 25 november 2007

Porcupine Tree, Annexet 24/11: bilder och recension


Då är man hemkommen från en alldeles förträfflig konsert med Porcupine Tree. Förbandet Anathema var en trevlig överraskning eftersom jag knappt lyssnat något på dem tidigare. De hann dock knappt bli varm i kläderna innan det var dags för dem att kliva av, förbandets lott i och för sig. Efter ett fasligt springande fram och tillbaka av gitarrteknikern så körde Porcupine Tree igång och det första som slog mig var ljudkvaliteten. Jag har aldrig varit på en konsert med sådant bra ljud och då stod vi rätt långt fram och inte vid mixerbordet där det vanligtvis är bäst ljud, alla instrument samt sången hördes klockrent utan att tappa något som helst tryck.
Musiken i sig bestod först och främst av låtar från senaste skivan "Fear Of A Blank Planet", vilket var att vänta, men även otippade klassiker som "Dark Matter" och "The Sky Moves Sideways". I början av den sistnämda låten såg vi att keyboardisten, Richard Barbieri, låg på rygg vid sina syntar. Kanske njöt han av musiken eller så var han krasslig? Trummisen, Gavin Harrison, var enormt imponerande och måste ha svettats flera liter under de två timmar som det höll på. Mellansnacket var dels det obligatoriska "Tack, very much" och dels så drev Steven Wilson med någon i publiken som skrek "mate" i slutet på en mening.
På det stora hela är jag mycket nöjd med konserten, låtarna från den senaste plattan växte under liveframträdandet. Det enda jag har att invända mot är att de inte spelade min favoritlåt "Arriving Somewhere, But Not Here".
Nedan lite konsertfoton tagna av min kompis Robin för hans sida Robin's Progressive Rock Photos, på den sidan kan du även kolla in diverse konsertfoton som han (och ofta jag) varit på under åren. Resten av bilderna hittar du på hans sida.





4 kommentarer:

  1. Grymt bra konsert! Synd bara att det inte var fler gamla låtar. Det var egentligen alldeles för kort konsert för att lyckas få in alla favoriter :) hade verkligen velat höra the start of something beautiful och hate song, men man kan väl inte få allt här i livet.

    SvaraRadera
  2. Det är ju det som är kruxet när grupper turnerar för att marknadsföra en ny skiva, mest fokus läggs ju på den skiva som minst människor har hört. Men jag ångrar inte för en sekund att jag åkte på konserten.

    SvaraRadera
  3. Hoppas dom återkommer snart igen, utan att ha släppt ny skiva, så kanske det blir en bättre mix på setlisten :) Men det var ändå en av dom bästa konserterna som jag varit på. Tyvärr kom jag för sent och missade anathema som är ett annat av mina absoluta favoritband =/

    SvaraRadera
  4. Oftast brukar sådana "Greatest Hits"-spelningar vara de bästa. Hoppas att PT inte dröjer allt för länge innan nästa konsert. Men Steven Wilson har säkert trettio sidoprojekt han ska pyssla med efter den här turnén.

    SvaraRadera