fredag 28 november 2008

Ett enskilt rum på Sabbatsberg

Dags att bli snäppet allvarligare. Jag vet inte hur jag började lyssna på John Holm, men ibland händer det att jag kör igång någon av hans låtar och då gärna "Ett Enskilt Rum På Sabbatsberg" som måste vara en av de sorgligaste låtar som gjorts. Texten handlar om en person som dör på sjukhuset Sabbatsberg och den ackompanjeras av en flöjtslinga som är så hjärtskärande att det nästan blir jobbigt.
För att spä på sorgligheten så har någon gjort en video till låten med som slår an på den sorgliga tonen och passar väldigt bra ihop.



Nästa inlägg blir förhoppningsvis muntrare.

torsdag 27 november 2008

Opeth tolkar Would?

Opeth släpper sin andra singel från "Watershed", "Burden", nu i dagarna. Och som b-sida (eller bonuslåt eller vad man nu ska kalla det) har de lagt med Alice In Chains låt "Would?". Jag tycker det är en bra tolkning där Mikael som vanligt sjunger väldigt bra. Men om Opeths tolkning tillför något vet jag inte? Jag lägger in originalet också så ni kan jämföra.

Alice In Chains:



Opeth:

onsdag 26 november 2008

Lyssna på hela The Soundtrack Of Our Lives - The Communion



Läste på bloggen Sista Resan att man kan lyssna på hela The Soundtrack Of Our Lives senaste skiva "The Communion" (som fick en fyra i betyg av DN) på MySpace. Så om ni är intresserad av den så får ni skynda på för vis av erfarenhet så brukar sådana här strömmar plockas bort efter ett tag.

Ja, det var vad jag ville ha sagt med det här inlägget.

Mitt Piano - Små Små Steg



Igår hörde jag en låt på radio med en grupp som kallar sig Mitt Piano. Eller grupp och grupp, det är ett enmansprojekt bestående av Alexandra Ramnewall som startades 2007. Egentligen en vanlig poplåt, men det är något med den som jag gillar. På projektets MySpacesida står det att Mitt Piano jämförts med Annika Norlin och Raymond och Maria och jag kan inte annat än att hålla med. Gillar man dem så är chansen stor att man uppskattar Alexandra Ramnewalls musik också.
I alla fall, låten som jag gillade heter "Små, Små Steg" och videon ser du här:




tisdag 25 november 2008

Lyssna, och titta, på Radio Paradise




I ett av den här bloggens första inlägg tipsade jag om internetradiokanalen Radio Paradise. Det har på sistone blivit lite mindre lyssnat på internetradio, mycket beroende på konkurrens från först och främst Spotify. Jag gick i alla fall in på radiostationens hemsida och såg att man nu kan lyssna på kanalen via Ustream.tv. Ustream.tv är en tjänst där man kan strömma websändningar i realtid. För Radio Paradise innebär det att musiken spelas som vanligt men man får ett trevligt bildspel med skivomslag, information om vilken låt det är och, vad det verkar, slumpvis utvalda landskapsbilder.
Förhöjer det här upplevelsen av internetradio? Jag vet faktiskt inte, känns som det mer är kul för stunden och sen bryr man sig inte. Här är en länk så ni kan testa själva.

måndag 24 november 2008

Opeth till Gävle, Falun och sjöss



Jag skrev tidigare att Opeth skulle till House Of Metal. Nu kommer bandet ge sig ut på en sverigeturné där de, bland annat, kommer spela i både Gävle och Falun. De kommer även att spela på Close-Up-båten (de fick väl smak för båtspelningar efter Melloboat 2008).
Enligt Close-Ups flyer så är det världspremiär för liveset vad det nu kan betyda? Antagligen fler låtar från nya skivan.

Vårspelningarna 2009 ser ut så här:

Februari:

12 - Close-Up-båten
18 - Malmö, KB
19 - Linköping, Platens Bar
20 - Moskva, Ryssland
21 - St Petersburg, DK Lensoveta, Ryssland
25 - Örebro, Club 700
26 - Falun, Arena
27 - Gävle, O Learys
28 - Umeå, House of Metal Fest

Mars:

1 - Östersund, Scandic city
6 - Dubai, Desert Rock festival

Typiskt att man lagt ut dyra pengar för att ta sig till Stockholm när det nu visar sig att de spelar mycket närmare hemmet. Närå, blir nog att man åker och ser dem två gånger. Det man kan fundera över är vissa spelställen och framförallt O'Learys? Jag kan se sportnissarnas irritation framför mig när deras Premier League-match överröstas av något annat än det lokala coverbandet som spelar "Sweet Home Alabama" för tusende gången. Bara det är ju värt inträdet.

fredag 21 november 2008

Vad Steven Wilson tycker om Coldplay

Ingen musik idag?


Idag är det visst No Music Day, ett påhitt för att man ska uppskatta musiken när man väl lyssnar på den igen. Personligen anser jag att man måste avhålla sig lite längre för att det ska ta effekt. Läs mer på DN där Fredrik Strage grottar ner sig i det. Om ni nu tycker att det är en bra idé men tyvärr redan lyssnat på musik idag så får du vänta tills nästa år.

torsdag 20 november 2008

Snakes & Arrows Live



Ofta när en grupp har haft en lång och framgångångsrik karriär över ett par decennier kan man märka att det blir längre och längre mellan studioskivorna och att det släpps allt fler samlingar och liveskivor/-dvd:er. Så är också fallet med Rush som i och med släppet av nya "Snakes & Arrows Live" släppt tre dvd:er på fem år ("Rush In Rio" 2003 och "R30" 2005). Det som är roligt med den här skivan är två saker, dels så var jag på konserten i Stockholm förra året och så släpps den på blu-ray. Kommer detta att räcka för ett inköp? Vem vet?
I alla fall är låtlistan följande:

Skiva 1:

01. "Limelight"
02. "Digital Man"
03. "Entre Nous"
04. "Mission"
05. "Freewill"
06. "The Main Monkey Business"
07. "The Larger Bowl"
08. "Secret Touch"
09. "Circumstances"
10. "Between the Wheels"
11. "Dreamline"

Extramaterial:

01. What's That Smell (DVD Content)
02. 2007 Tour Outtakes
03. What's That Smell Outtakes
04. "Far Cry" (Alternate cut featuring rear screen footage)
05. "The Way the Wind Blows" (Alternate cut featuring rear screen footage)
06. "Red Sector A" from the R30 Tour

Skiva 2:

01. "Far Cry"
02. "Workin' Them Angels"
03. "Armor and Sword"
04. "Spindrift"
05. "The Way the Wind Blows"
06. "Subdivisions"
07. "Natural Science"
08. "Witch Hunt"
09. "Malignant Narcissism - Der Slagwerker"
10. "Hope"
11. "Distant Early Warning"
12. "The Spirit of Radio"
13. "Tom Sawyer"
14. "One Little Victory"
15. "A Passage to Bangkok"
16. "YYZ"

Skiva 3:

01. "Ghost of a Chance"
02. "Red Barchetta"
03. "The Trees"
04. "2112"/"The Temples of Syrinx"

Sist men inte minst ett klipp från filmen, som släpps 25 november, med låten "Larger Bowl":




Läs mer på
Rush.com.

onsdag 19 november 2008

Tom Petty - Saving Grace



Såg något program (glömt vilket) på tv där de spelade Tom Pettys "Saving Grace" som bakgrundsmusik. Musikbloggare som jag är var jag ju tvungen att leta fram videon till låten som kommer från skivan "Highway Companion". Jag letade även fram skivan på Spotify (länk) och lyssnar på den nu. Överraskande bra, jag trodde Petty haft sin storhetstid men det verkar som jag har fel.


tisdag 18 november 2008

Rainbow återförenas, fast med en tvist



Det verkar som om vi gått över i en parallell verklighet där alla gamla storgrupper tar extremt dumma beslut för att tjäna pengar (vilket jag gissar är anledningen). Senast igår skrev jag om Yes ger sig ut på turné med en Jon Anderson-kopia, andra bevis hittar ni här och här. Den här gången har turen kommit till Rainbow; de gamla gruppmedlemmarna Joe Lynn Turner, Tony Carey, Bobby Rondinelli och Greg Smith har övertalat Blackmore att axla guran i gruppen. Nu är det ju inte Ritchie Blackmore det gäller utan hans son Jürgen Blackmore som visst ska vara en hejare med gitarren. Eftersom det antagligen är pappa som äger rättigheterna till namnet Rainbow kommer de att kalla sig Over The Rainbow.
Ni förstår nog vad jag tycker om det här och jag kommer inte att tjata sönder om det utan istället lägga in en video med Jürgen.





Läs hela historien på Blabbermouth.

måndag 17 november 2008

Yes utan Jon



Det är inte bara Led Zeppelin som har problem med sångaren inte vill/kan spela med dem, även Yes håller på och skapar intriger genom konstiga beslut.
Sedan tidigare hade
Rick Wakeman bestämt att han inte vill turnera med gruppen på grund av sin hälsa och det är oklart om han fortfarande är med i gruppen. Inhoppare för honom blev hans son Oliver Wakeman.
I början på året bestäms det sedan att en
40årsturné ska gå av stapeln, i och för sig bara i nordamerika vilket var tråkigt för oss, men så var det bestämt. Tyvärr så fick Jon Anderson en astmaattack och doktorn ordinerade vila ett halvår. Vad gör resten av gruppen då? Väntar på tillfrisknande? Icke sa nicke, de anlitar en ny sångare, Benoit David, som av en händelse råkar låta exakt som Anderson och åker på turné under namnet "In The Present". Självklart blir inte Jon direkt glad över detta och skriver följande på sin hemsida (numera borttaget):

September 18, 2008

Disappointed, and very Disrespected

Disappointed that, with the exception of one phone call from Alan, none of the guys have been in touch since my illness, just to find out how I am doing, and how we will foresee the future for YES. And disappointed that they were not willing to wait till 2009 when I’m fully recovered. And I feel very disrespected, having spent most of this year creating songs and constant ideas for the band, spending time with Roger Dean creating a stage design, also working with VH1 and Sirius and XM Radio to help promote the welfare of YES.
Getting sick was not "on my radar”, and I thank my own angel Janeee and my family for helping me through this difficult time, and the many well wishers, friends and fans alike, for understanding that ''things happen''.
Of course I wish the guys all the best in their 'solo' work, but I just wish this could have been done in a more gentlemanly fashion.
After all YES is a precious musical band. This is not YES on tour...

I send best wishes to one and all,
Jon Anderson
September 2008

Det här börjar likna Anderson-Bruford-Wakeman-Howe-kalabaliken under slutet av åttiotalet då det fanns två stycken Yes som till slut blev ett gigantiskt, misslyckat stor-Yes.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag lägger in ett klipp från en konsert med den nya sångaren från Toronto och så får vi hoppas att gubbarna skärper till sig och kommer till Sverige med originaluppsättningen för att enbart spela gamla klassiker.




Uppdatering 081119:
Hittade en artikel i USA Today om hur bandet hittade Benoit David där det, för att göra historien ännu bättre, framkommer att han sjöng i ett Yes-tributeband.

fredag 14 november 2008

Konserttips: House Of Metal 2009



De evigt turnerande grabbarna i Opeth kommer att göra ett stopp i Umeå den 27-28 februari på en hårdrocksfestival som heter House Of Metal. Arenan för evenemanget är Umeå Folkets Hus och du köper biljetter på Ticnet (625 bagare för två dagar).

Utöver Sörskogens stoltheter är följande band klara:

Vet inte om det kommer fler till dessa, men det antar jag. Lite långt för mig att åka, annars hade det varit kul.

torsdag 13 november 2008

The Field - A Paw in My Face

Såg på det trevliga programmet Dom Kallar Oss Artister på SVT i tisdags då det handlade om Marit Bergman. Hon fick lista sina favoritlåtar och valde då bland annat låten "A Paw In My Face" med gruppen The Field som spelar någon sorts ambient electronica som påminde lite om franska Air. Kan det här vara nästa musikform för mig att utforska? Jag letade upp albumet "From Here We Go Sublime" på Spotify och lyssnar nu medan jag skriver och tycker faktiskt att det är riktigt bra.

Jag lägger in en epilepsiframkallande video till låten.



Tipsa gärna om andra grupper i samma genre.

onsdag 12 november 2008

Katt spelar theremin

En katt spelar (eller vad man ska kalla det) på en theremin. Roligast med hela klippet är att man i slutet får se att katten spelar för publik.

Bilder på en utställning



Nu ska jag ut och tassa på okänd, klassisk mark. Jag kan inte påstå att jag vet direkt mycket när det gäller klassisk musik. Jag har absolut inget emot genren, men jag lyssnar nästan aldrig på den. Ändå så känner jag igen Mussorgskys "Bilder På En Utställning" och om man är någotsånär bevandrad i den progressiva rocken så vet man att det beror på Emerson, Lake & Palmers kända tolkning av verket. Jag sökte efter det engelska namnet, "Pictures At An Exhibition", på YouTube och hittade en konsert dirigerad av Esa-Pekka Salonen. Det roliga när man spelar upp den är hur lika ELP:s version är originalet; jag trodde de hade proggat till den men de är i det närmaste identiska. Man får en lite vidare bild av var Keith Emerson, och många andra proggrupper för den delen, fått inspiration från.

Jag lägger in klipp med båda versionerna så kan ni jämföra om ni vill.

Den klassiska:




Vill du höra mer:
del två, del tre, del fyra.

ELP:


tisdag 11 november 2008

I inkorgen #3



Fler mail i inkorgen. Kolla in dessa två intressanta artister.


  • Antonia Minaya - Trevlig svensk soulsinger/songwriter som är i startgroparna för att släppa sin debutsingel. På hennes blogg kan man läsa hur arbetet med den och karriären i övrigt går.
  • Kapten Hurricane - Konstnärskollektiv och indiepopare som förutom debutalbumet "Hundår" släpper en diktsamling, "Platser För Hundar", och visar upp konstverket "Allmängods". Releasefest 19 november i Göteborg på Röda Sten.

Mer relaterade inlägg till det här: I inkorgen #1,I inkorgen #2, På Myspace kan alla höra dig skrika #1, På Myspace kan alla höra dig skrika #2.

fredag 7 november 2008

Tre riktigt långa låtar

Vissa (företrädesvis musikjournalister) gillar treminuters poplåtar och tycker att om en låt blir alltför lång så blir det alldeles för utdraget. Jag gillar också treminuterslåtar men tycker bättre om längre alster. Om en låt är riktigt, riktigt bra så känns det som att man blir snuvad på konfekten om den tar slut efter för fort. I den progressiva rocken så är det inte helt ovanligt med långa låtar då den genren inte är bunden av vers-refrängformatet, så jag har fått min del av varan. Så för att dra det till sin extrem så att ni har något att lyssna på till helgen kommer jag nu att lägga ut tre riktigt långa låtar.



Först ut, den 40:04 minuter långa "Crimson" med Edge Of Sanity. Läs mer om låten här.




Sen riktar vi blicken mot Jethro Tulls helskivsepos "Thick As A Brick" som, eftersom den släpptes på vinyl, i orginal är uppdelad i två delar men har blivit sammanfogad av någon vänlig själ till en imponerande sluttid på 43:50. Läs om skivan
här.





Avslutningsvis lägger jag in Mike Oldfields "Amarok" som vinner längdbataljen av de här tre på 60:04. Mer att läsa finns här.




Tilläggas bör att jag även letade efter någon skiva med Devil Doll, men hittade inget på Grooveshark där jag hämtat musiken ifrån.


Vilka är era favoriter bland långlåtar?

torsdag 6 november 2008

Gojira - Vacuity

En av de skivor som jag lyssnar mycket på nu är Gojiras "The Way Of All Flesh". En mycket bra metalskiva där det händer mycket hela tiden, vilket jag gillar. Om ni är upplagda för lite hårdrockande fransmän så kan ni kolla in videon "Vacuity" nedan.

onsdag 5 november 2008

Video till Burden



Den andra videon från "Watershed" är nu officiell och det är ingen annan än "Burden". Tyvärr så är inte den här videon direkt intressant heller. Men Opeth kanske har anammat Kents videofilosofi; gör en urtrist video så att den inte tar fokus från musiken. Kör nu igång videon och lyssna på låten för den är det absolut inget fel på.



tisdag 4 november 2008

Godbit från MTVs arkiv: Waiting On A Friend

MTV har lagt ut alla (?) sina videor på nätet på sidan MTV music. Jag tänkte jag skulle gräva lite i deras arkiv för att se om man kan hitta någon oväntad, gärna bortglömd godbit. Efter lite sökande hittade jag till slut det okända garagebandet Rolling Stones med låten "Waiting On A Friend". Hmm, jag lyckades kanske inte helt med min uppgift, men låtvalet var väl ändå inte det mest uppenbara. Jag kommer ihåg att jag såg videon för många herrans år sedan och av någon underlig anledning har jag inte glömt bort den. Kanske för att jag tycker den är lite lustig i all sin enkelhet; Mick Jagger väntar på Keith Richards så att de kan gå till en bar och träffa resten av bandet. Ingen mening att fundera mer, låten är bra och hittas på skivan "Tattoo You".

måndag 3 november 2008

Strange Orchestras



Någonstans mellan mitt, nästan maniska, lyssnande på Led Zeppelin och den progressiva rocken så var jag inne på ett sidospår bestående av T-Rex. Jag vet inte vad det var jag fastnade för, men gissningsvis en kombination av melodierna och den säregna rösten. Jag hade börjat intressera mig för den psykedeliska rocken vid den tiden och Marc Bolans tidiga grejer var rätt, om inte psykedeliska, så åtminstone flummiga. Jag tänkte illustrera det med låten "Strange Orchestras" från skivan med det lätta namnet "My People Were Fair and Had Sky in Their Hair... But Now They're Content to Wear Stars on Their Brows". Låten är kanske inte gruppens bästa, men en av de som jag kommer ihåg starkast.