tisdag 16 augusti 2011

Gösta Berlings Saga - Glue Works, wall of prog



Då börjar jag sakta vakna ur semesterdimman och kan så sakteliga återgå till bloggandet. Jag tänkte börja med att sätta tänderna i Gösta Berlings Sagas senaste album "Glue Works" som kom redan i våras men då min sommar varit relativt musikfri så är det först nu som jag skriver om den.

Det är svårt att inte dra paralleller med Änglagård när man vet att Mattias Olsson varit involverad i plattan. På samma sätt som "Hybris" och "Detta Har Hänt" har sina omedelbara proghittar ("Kung Bore", "Sorterargatan 3") så är "Glue Works" liksom "Epilog" en mycket mer svårforcerad skiva.

Man känner igen gruppens stil och ljudbild och då framförallt Einar Baldurssons speciella gitarrspel men jag undrar vid de första lyssningarna var melodierna är? Ibland låter det bara som en kakafoni av slumpvis spelade toner. Men som van proglyssnare vet jag att om man bara ger skivan några chanser så brukar detta ändras och mycket riktigt så dyker melodierna upp: fler och fler och på samma gång. Låten "Islands" gör mig nästan överväldigad då man upptäcker nya instrument och infall hela tiden. Dock så märker man att det finns en tanke bakom då allt är finurligt sammanflätat. Jag funderade hur just den låten kan beskrivas och det närmaste jag kan komma är att låna Phil Spectors wall of sound-uttryck och döpa om Gösta Berlings Sagas verk till wall of prog. Här och var dras tempot ner så att man får en chans att återhämta sig. Exempel på detta är "Geosignal" och "Gliese 581g".
Apropå "Geosignal", påminner inte den lite om Peter Wahlbäcks "Ullared"?

Sammanfattningsvis: "Glue Works" är en mycket bra skiva som kräver sin inlyssning men när man brutit genom progmuren finns det mycket att hämta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar