måndag 27 februari 2012

100 genombra skivor: #9 Jethro Tull - Thick As A Brick



Ännu en skiva med två tjugominuterslåtar på. Ian Anderson har sagt om "Thick As A Brick" att han skrev den för att driva med hela progkonceptet men oavsett om det är en ploj eller ej så blev det bra musik. Låtarna pendlar mellan akustiskt och elektriskt ackompanjerat av Andersons tvärflöjt. Skivan blev en kommersiell framgång när den kom 1972 och nu, 40 år senare, kommer uppföljaren "Thick As A Brick 2". Vi får se om den känns lika fräsch och nyskapande som originalet.

torsdag 23 februari 2012

Recension av First Aid Kit - The Lion's Roar



Nytt nummer av Ambassadören. Den här gången skrev jag om First Aid Kit. Håll till godo.

---------

Det första som slår en när man lyssnar på
First Aid Kit är systrarna Klara och Johanna Söderbergs röster. Deras stämsång är minst sagt imponerande både vad det gäller samklangen och pondusen och är som klippt och skuren för den popinfluerade americana som bandet spelar. ”The Lion’s Roar” är gruppens andra fullängdare och frågan är nu om dessa hyllade röster kan blomma ut i låtar som de förtjänar?

En bra skiva måste, enligt mig, överraska och variera sig utan att spreta allt för mycket. En svår balansgång som av inte lyckas vid varje försök. På ”
The Lion’s Roar” gör det dock det. Låtarna är bra i sig men nästan varenda en innehåller även vändningar som gör att de blir än mer intressanta. Detta märks väldigt väl i titelspåret och ”Emmylou” men hela skivan växer för varje lyssning. Addera till detta en stor dos musikalitet och de vokala kvaliteterna och man får en vinnare.

First Aid Kit har blivit hyllade av en enig kritikerkår. Med rätta får jag lägga till för jag kan inte annat än att hålla med då det är omöjligt att värja sig mot ”
The Lion’s Roar”.

tisdag 21 februari 2012

100 genombra skivor: #8 The Doors - The Doors




Debutskivor som The Doors självbetitlade album från 1967 görs helt enkelt inte längre. Inte nog med att gruppen inte lät som några andra vid tidpunkten, låtarna de radade upp är tidlösa klassiker nästan hela bunten. The Doors kombinerade den psykedeliska musikstilen och nyskapande melodier och till detta Jim Morrisons frustande och ibland nästan skrämmande sångstil. Detta hörs tydligt i låtar som "Break On Through (To The Other Side)" och "The End" men gruppens kreativitet hörs oavsett vilket spår man väljer, med andra ord är plattan genombra.

torsdag 16 februari 2012

100 genombra skivor: #7 Radiohead - In Rainbows



Egentligen borde jag inte gilla Radioheads "In Rainbows" (2007). Vid en första lyssning är det mest en massa knäppa osammanhängande ljud och Thom Yorkes sluddrande sångstil. Men det är mycket mer än detta: efter ett tag uppenbarar sig ett antal låtar som är mer eller mindre geniala där experimentlustan och låtsnickrandet går hand i hand.
Jag kan nästan sträcka mig så långt som att säga att det är en av de mest nyskapande skivorna som släppts de senaste åren.

Det var inte bara musiken som gruppen experimenterade med. När plattan släpptes så fick man själv välja hur mycket man ville betala när man laddade ner den. Själv betalade jag ingenting men köpte senare den fysiska skivan så i mitt fall var det ju lyckat.

tisdag 14 februari 2012

100 genombra skivor: #6 Kiss - Music From The Elder



1981 försökte Kiss att förnya sig och gav sig på att göra ett konceptalbum. Kanske inspirerade av Rush som var förband åt dem ett antal gånger några år tidigare? Plattan blev allt annat än en succé och är den platta med bandet som sålt sämst. Antagligen är det därför Gene Simmons tycker att den är ett misslyckande för man tycker ändå att de borde vara rätt nöjda med musiken. Det gör jag i alla fall då "Music From 'The Elder'" är mina absoluta favorit från Kiss katalog, helt utan utfyllnadslåtar.

Jag har tidigare skrivit om skivan här på bloggen.

fredag 10 februari 2012

Bli inte sjuk om du är medlem i Yes



Kalabaliken i Yes fortsätter. Sedan jag sist skrev något om gruppen så har Rick Wakemans son Oliver Wakeman slutat och ersatts med Geoff Downes, som spelade med gruppen under tiden för skivan "Drama" (1980). Inte nog med det: som bekant så fick Jon Anderson gå när han blev sjuk inför en stor turné och ersattes med Yes-coversångaren Benoit David. Nu har Benoit gått och blivit sjuk och vad händer då? Tack och adjö. Enligt den här artikeln så har han nu blivit ersatt med Jon Davison som tidigare spelat med gruppen Glass Hammer.
Glass Hammer spelar musik som är väldigt inspirerad av Yes. De har kopierat allt in i minsta detalj och sedan gjort egna låtar. Följande klipp med låten "If The Sun" är ett bra bevis på detta:



På så sätt har ju gruppen gjort ett bra jobb men dess varumärke blir mer och mer urvattnat för varje tur som den här cirkusen tar och väldigt få gamla fans, inklusive mig, kan ta bandet på allvar.
Måtte nu Davison, om han vill vara med i Yes i fortsättningen, knapra antibiotika och ta vaccinationssprutor av alla de slag för om han insjuknar kan vi alla gissa vad som händer.

torsdag 9 februari 2012

100 genombra skivor: #5 Mike Oldfield - Tubular Bells



Det är tacksamt att välja en genombra skiva som bara innehåller två låtar. I och för sig så måste de två låtarna hålla hög kvalitet från början till slut även om det på något sätt känns som att det är lättare att bortse från ett tillfälligt kvalitetstapp i en tjugo minuters låt än ett kortare alster.
Något sådant är dock inte aktuellt på Mike Oldfields "Tubular Bells" (1973) som är ett mästerverk från början till slut. Låten börjar med en karaktäristisk pianoslinga som med hjälp av en uppsjö av
overdubs (hittade inget passande svenskt uttryck) skapar en unik ljudbild. Att sätta på den här skivan för första gången är som att låta sig svepas med på en resa som man inte vet hur den ska sluta.

torsdag 2 februari 2012

Popmaskinen

För att göra en popmaskin antar jag att man behöver vara musikalisk, mästermekaniker samt ha en herrans massa tid. Jonny Eriksson har allt detta och följdaktligen byggt en popmaskin. Och en väldigt imponerande sådan. Kolla in videon.