tisdag 24 april 2012

Kent - Jag Är Inte Rädd För Mörkret, saknar tuggmotstånd


Jag vill verkligen gilla den här skivan. Efter att ha hört singeln "999" så kunde man skönja en återgång till det klassiska Kent med långa episka låtar och utan en lika framträdande electronica-ljudbild som gruppen haft en förkärlek för de senaste åren. Electronican finns kvar på "Jag Är Inte Rädd För Mörkret", men den är inte lika uppenbar så på den punkten är jag nöjd. En acceptabel symbios har uppnåtts. Sedan tycker jag Jocke Bergs texter ändrats något. Kan inte sätta fingret på vad det är men det känns som att det är fler ord per låt nuförtiden.
Tyvärr så saknas något viktigt på albumet. Det kanske är för mycket begärt att förvänta sig tio stycken mästerverk men om sanningen ska fram så har jag svårt att hitta fem låtar som gör att jag vill återvända till "Jag Är Inte Rädd För Mörkret". Låtarna harvar på, en efter en, och de berör mig väldigt lite eller inte alls. Tack vare att Kent är en av mina favoritgrupper så försöker jag hitta ljusglimtar. De finns men är tyvärr inte tillräckligt många. "999", "Jag Ser Dig" och "Tänd På" gillar jag men annars finns det inget för mig att hitta...

...för tillfället får jag lägga till. Det har otaliga gånger hänt att jag sågat en skiva för att ett halvår senare hylla den. Vissa skivor växer och hos mig växer de väldigt sakta så jag kanske får komma med en dementi i höst?  Men för tillfället är jag besviken.

1 kommentar:

  1. Håller med dig helt angående recensionen. Tyvärr.

    SvaraRadera