tisdag 22 april 2014

HvH - Cause Of Your Destruction

Ibland behöver man inte uppfinna hjulet på nytt utan man kan ägna sig åt återbruk. Så är fallet med beskrivningen av HvH:s musik. Bandet själva skriver: "På spröda toner från det svenska folkhemmet, över passiva/aggressiva elektroniska beats, blandade med akustiska och psykoakustiska element, vilar vår ljudbild." Och jag kan inte hålla med mer när jag lyssnar på deras debutsingel "Cause Of Your Destruction". Jag gillar den avskalade electronican som HvH framför och tänkte dela med mig av den här. Bandet hittas även på Feministiskt Initiativs valskiva tillsammans med mer namnkunniga akter som Robyn, Jenny Wilson, The Knife med flera men då den här bloggen är så opolitisk som det går så hastar vi snabbt vidare och lyssnar på musiken.

tisdag 1 april 2014

Jack Vreeswijk på Söderhamns teater

Ännu en text till tidningen Ambassadören som jag skrivit.

-----

Cornelis Vreeswijk är otvivelaktigt en av Sveriges största musiker genom tiderna med ett stort antal klassiska låtar på sitt samvete. Som trettonåring kom han med sin familj till Sverige från Holland och tonsatte det svenska språket på ett sätt som ingen tidigare gjort och skrev in sig i historieböckerna. Det är nu snart 27 år sedan han gick bort men hans musik lever kvar, mycket tack vare han son Jack Vreeswijk som gästade Söderhamns Teater för en kväll med Cornelis visor.

Publiken i den fullsatta lokalen blev lite tagna på sängen när Jack Vreeswijk och hans medmusikanter, Love och Mark Tholin, utan större ståhej smyger ut på scenen men ger snabbt en välkomnande applåd. Jack har inför den här turnén valt att fokusera på sin fars lite mindre kända alster. Det kan vara ett vågat drag då konsertbesökare generellt vill höra låtar som de känner igen, men då varje låt vävs in i långa anekdoter om Cornelis stökiga och strapatsrika liv, som Jack har en unik insikt i, känns detta grepp som en lyckad manöver. Kvällen är dock inte helt fri från publikfriare, ”Mördar-Anders”, ”Jag hade en gång en båt” och ”Balladen om Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind” fanns alla med i repertoaren och när dessa spelades hjälpte publiken till med sången. Efter en och en halv timme var visstunden slut och en trevlig kväll var till sin ända.

Problemet med att tolka någon annans låtar är att man dels vill ge ett eget avtryck utan att avvika för mycket från originalet. Extra problematiskt i det här fallet är att Jack Vreeswijk inte bara låter som sin far utan även ser ut som honom och det är då väldigt enkelt att lägga sig till med Cornelis fraseringar och fullt blomma ut som en imitatör. Nu faller inte Jack i den fällan utan han lägger sin egen prägel på låtarna, dels genom egen insats men även mycket tack vare sitt tvåmannaband, bestående av gitarr och klaviatur, där speciellt Love Tholin imponerar väldeliga. Maken till skicklig och flyhänt gitarrist får man leta länge efter, Jack fick vid ett tillfälle avbryta honom då han inte hann med att kompa, till publikens förtjusning.
Tack vare inramningen med musik och avslappnat levererade anekdoter får kvällen ett högt betyg. 

Visste du förresten att Cornelis Vreeswijk trots alla sina år i Sverige aldrig blev svensk medborgare.